Riksdagen
Daniel Lyckestam m.fl. (M) vill se överlåtbara ålfisketillstånd vid generationsväxling
Publicerad 19 oktober 2026 kl. 12:00 · Artikel
Motion till riksdagen 2026/27:67 av Daniel Lyckestam m.fl. (M) Bevarande av ålfisket som kulturarv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ålfisketillstånd ska kunna överlåtas vid generationsväxling så att befintliga ålfiskeverksamheter kan föras vida
Bevarande av ålfisket som kulturarv Motion 2026/27:67 av Daniel Lyckestam m.fl. (M) Yrkandena i denna motion kan komma att ändras efter den konstitutionella och språkliga granskningen. Motionskategori Fristående motion Inlämnad : 2026-10-19 Motioner Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen. PDF Bevarande av ålfisket som kulturarv PDF ( 99 KB ) Bevarande av ålfisket som kulturarv ( pdf , 99 KB ) DOCX Bevarande av ålfisket som kulturarv DOCX ( 68 KB ) Bevarande av ålfisket som kulturarv ( docx , 68 KB ) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ålfisketillstånd ska kunna överlåtas vid generationsväxling så att befintliga ålfiskeverksamheter kan föras vidare till nästa generation, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga Ålarvet på Ålakusten som internationellt kulturarv och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga statlig medfinansiering av fiskpassager och andra tekniska miljöåtgärder som kan minska vattenkraftens påverkan på ål och annan vandrande fisk utan att fungerande vattenkraft behöver avvecklas, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ålfisket är ett skånskt kulturarv Att ålfisket är ett skånskt kulturarv märks särskilt längs den östra Skånekusten, den så kallade Ålakusten, som sträcker sig från Åhus till Stenshuvud, där ålfisket under århundraden har präglat kustbygden. Ålfiskarna besitter ovärderliga kunskaper om ålen och kulturen kring den. Från runt om i världen kommer människor och företag för att ta del av traditionerna kring ålfisket; ålagillen, ålvandringar och andra arrangemang. Ålfiskets betydelse sträcker sig därmed långt utöver värdet av den ål som landas. Ålagillen, ålabodar, fisket, hantverket och berättelserna är en del av den skånska kulturhistorien och bidrar samtidigt till turism och besöksnäring längs kusten. Havs- och vattenmyndigheten har i en tidigare uppdragsredovisning till regeringen framhållit betydelsen av de kulturella fiskesamhällena och deras koppling till bland annat turism, hotell, restauranger och andra delar av besöksnäringen. Frågan är därför större än enbart fiskets ekonomiska värde. Om själva fisket försvinner finns också en uppenbar risk att de kunskaper och traditioner som vuxit fram kring fisket successivt försvinner. Ålarvet på Ålakusten finns sedan 2015 upptaget i Sveriges nationella förteckning över immateriella kulturarv inom ramen för Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Ålakustens kulturarvsförening ackrediterades dessutom 2020 som rådgivande organisation till Unescos konvention om det immateriella kulturarvet och ackrediteringen förnyades 2025. Det visar att Ålarvet inte enbart har ett lokalt eller regionalt kulturhistoriskt värde utan också har fått ett internationellt erkännande inom arbetet med att bevara immateriella kulturarv. Ålfisket längs Ålakusten är ett småskaligt, hantverksmässigt och kustnära fiske. Det sker landnära med fasta redskap. Redskapen, hommorna, tillverkas och underhålls med kunskaper som förts vidare mellan generationer. Till fisket hör också kunskaper om havet, strömmarna, bottnarna, båtarna och ålabodarna. Om fisket upphör riskerar därför betydligt mer än själva möjligheten att fånga ål att gå förlorat. Ålfisket längs Ålakusten är också ett exempel på ett småskaligt fiske av det slag som uppmärksammas i FN:s globala mål för hållbar utveckling. Mål 14 handlar om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt. I delmål 14.b framhålls vikten av att ge småskaliga fiskare tillgång till marina resurser och marknader. Att bevara ålen och att bevara det småskaliga kulturhistoriska fisket behöver därför inte ses som motsatta intressen. Den europeiska ålen är akut hotad och det krävs fortsatta åtgärder för att beståndet ska kunna återhämta sig. Ålens livscykel sträcker sig över mycket stora geografiska områden och beståndet påverkas av flera faktorer under sin vandring mellan Europas vatten och Sargassohavet. Fiske är en sådan faktor, men även vandringshinder, vattenkraft, förändrade livsmiljöer och annan mänsklig påverkan har betydelse. Begränsningar av det småskaliga fisket stärker inte ålbeståndet Den senaste svenska beståndsutvärderingen, SLU Aquas Assessment of the eel stock in Sweden, spring 2024, visar samtidigt att påverkan från det svenska blankålsfisket vid ostkusten har minskat kraftigt. Den uppskattas nu till omkring 0,3 procent. Det kvarvarande svenska kustfisket efter ål är därmed mycket begränsat. Detta är viktigt att beakta när ytterligare åtgärder diskuteras. Att ålen är hotad innebär inte att varje ytterligare begränsning av det småskaliga svenska ålfisket automatiskt är en effektiv åtgärd för att stärka beståndet. Vattenkraft och ål kan samexistera Vattenkraften påverkar samtidigt ålens möjligheter att vandra genom svenska vattendrag. Den senaste best
