Dilnia om polisyrket: ”Det är tillsammans som vi blir starkast”

Dilnia flyttade som barn från Kurdistan till Sverige. Tanken på att bli polis väcktes när hon var ung, men hon utbildade sig först till undersköterska och arbetade inom hemtjänsten. Så småningom sökte hon till polisutbildningen. Efter två års studier och sex månaders aspiranttjänstgöring var hon färdig polis, enligt Polisen.

I Västerås har hon arbetat dag, kväll och natt med att förebygga, förhindra och utreda brott. Hon beskriver arbetsuppgifterna som varierande och yrket som ännu mer stimulerande än hon hade föreställt sig.

Vid ett tillfälle letade polisen efter en försvunnen äldre kvinna med demens i Västerås. När kvinnan hittades var hon förtvivlad och talade kurdiska. Dilnia kunde prata med henne, och genom samtalet fick polisen kontakt med anhöriga och hjälpte kvinnan hem.

Dilnia berättar också att unga personer med utländsk bakgrund har vänt sig till henne och berättat om hederskultur inom familjen. Hennes uppfattning är att den egna bakgrunden hjälper henne att snabbare bygga förtroende i sådana situationer. Samtidigt betonar hon att hennes bakgrund inte är mer värdefull än någon annans.

– Som polis möter jag människor i alla tänkbara situationer, där varje kollega bidrar med sina erfarenheter, egenskaper och perspektiv. Det är tillsammans som vi blir starkast och gör skillnad, säger ingripandepolisen Dilnia.