Falska företagssidor används för blufforder på miljonbelopp

Bedragarna söker upp existerande, kreditvärdiga bolag som saknar hemsida och domän. De registrerar en domän, skapar e-postkonton och bygger en hemsida med bolagets riktiga adress och organisationsnummer för att få den att framstå som legitim.

Därefter läggs beställningar via telefon och e-post hos andra företag. Enligt Peter Tobisson, operativ koordinator för kriminell ekonomi vid Polismyndigheten i region Syd, handlar det om belopp från hundra tusen till några miljoner kronor. Varorna är främst sådana som är lätta att sälja på en illegal andrahandsmarknad utanför Sverige, exempelvis anläggningsmaskiner, byggverktyg, släpkärror, datorer och dyra 3D-skrivare.

Polisen arbetar sedan en tid tätt med bland annat Tullverket för att stoppa utförsel av stöldgods. Enligt myndigheten har arbetet med att snabbt larma gränspatruller förbättrats, exempelvis när en stulen traktor är på väg ut ur landet.

Företag som får en order från en ny kund bör göra en bakgrundskontroll innan de ger kredit, enligt Peter Tobisson. Falska hemsidor saknar ofta branschackrediteringar och referenser, och telefonnumren stämmer inte med bolagets registrerade nummer. Polisen rekommenderar att motringa beställaren på bolagets registrerade nummer och uppmärksamma leveranser till platser utan koppling till företaget.

De företag vars identitet kapas är ofta mindre bolag som riskerar sänkt kreditvärdighet och dåligt renommé i olika forum. Peter Tobisson uppmanar företag att hålla koll på sin närvaro på internet och framhåller att det kan vara en god idé att registrera domännamn och en hemsida för att undvika framtida bedrägerier.