Mikael Strömberg (SD) vill se årlig HLR- och första hjälpen-utbildning för förskolepersonal

Årlig utbildning i HLR och första hjälpen för all förskolepersonal Motion 2026/27:376 av Mikael Strömberg (SD) Yrkandena i denna motion kan komma att ändras efter den konstitutionella och språkliga granskningen. Motionskategori Fristående motion Inlämnad : 2026-11-12 Motioner Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen. PDF Årlig utbildning i HLR och första hjälpen för all förskolepersonal PDF ( 82 KB ) Årlig utbildning i HLR och första hjälpen för all förskolepersonal ( pdf , 82 KB ) DOCX Årlig utbildning i HLR och första hjälpen för all förskolepersonal DOCX ( 65 KB ) Årlig utbildning i HLR och första hjälpen för all förskolepersonal ( docx , 65 KB ) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt krav på att all förskolepersonal regelbundet, minst en gång per år, ska genomgå utbildning i första hjälpen, hjärt- och lungräddning (HLR) för barn samt olycksfallshantering och hantering av luftvägsstopp, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Barns säkerhet ska inte vara beroende av bostadsort Hur mycket är ett barns liv värt? För de allra flesta är svaret självklart: ovärderligt. Därför måste samhället göra vad det kan för att säkerställa att barn får en trygg och säker vistelse i förskolan. Varje dag lämnar föräldrar sina barn i förskolans omsorg med förväntningen att de ska vara trygga. Förskolepersonalen har ett stort ansvar för barnens säkerhet, inte minst när en olycka inträffar eller när ett barn plötsligt drabbas av ett luftvägsstopp. I sådana situationer kan förmågan att agera snabbt och korrekt vara helt avgörande. Trots detta har tillgången till utbildning i första hjälpen och HLR inte varit tillräckligt regelbunden. Undersökningar från Trygg-Hansa visar att många förskollärare har erfarenhet av situationer där kunskaper i första hjälpen eller HLR hade behövts. Undersökningarna visar även att många saknar uppdaterad utbildning och att en betydande andel inte har erbjudits utbildning över huvud taget. I en uppdaterad undersökning genomförd av Novus bland yrkesaktiva förskollärare uppgav endast en av tre att de hade genomgått utbildning under det senaste året. Samtidigt hade 37 procent inte uppdaterat sina kunskaper på över två år. Fyra av tio av dem som inte utbildats angav brist på möjlighet som skäl. Dessutom uppgav sju av tio att de önskade utbildning en gång per år eller oftare. Detta visar att det finns ett tydligt behov av återkommande utbildning och praktisk träning. Kunskaper som inte används regelbundet riskerar att försämras, och i en akut situation finns det sällan tid att läsa på eller fundera över hur man ska agera. Ett nationellt ansvar för likvärdig trygghet Sverigedemokraterna har lokalt, under flera år, drivit frågan om årlig utbildning för all förskolepersonal i första hjälpen, HLR, olycksfallshantering och hantering av luftvägsstopp. Förslagen har dock avslagits med hänvisning till att det är för dyrt. Exemplet illustrerar ett större problem. När tillgången till livsviktig utbildning blir beroende av lokala budgetprioriteringar riskerar barns trygghet att variera mellan olika kommuner. Det är inte rimligt att förskolebarns säkerhet ska vara beroende av var i landet de bor eller vilken ambitionsnivå deras kommun väljer att ha. Kommunerna har ett viktigt ansvar för förskolans verksamhet, men barns grundläggande säkerhet bör inte lämnas åt frivilliga lokala initiativ. Här behövs en tydlig nationell inriktning som säkerställer att personalen har nödvändiga kunskaper för att hantera akuta situationer. Ett nationellt krav på återkommande utbildning skulle bidra till en mer likvärdig säkerhet i landets förskolor och ge både personal och vårdnadshavare större trygghet. Årlig utbildning är en investering i liv och trygghet Utbildningen bör omfatta första hjälpen, hjärt- och lungräddning anpassad för barn, olycksfallshantering samt praktisk träning i hur luftvägsstopp hanteras. Det är viktigt att utbildningen inte enbart består av teoretisk information, utan också ger personalen möjlighet att öva på realistiska situationer. Årliga utbildningstillfällen skulle bidra till att kunskaper hålls aktuella och att personalen får bättre förutsättningar att agera under press. Det skulle också stärka förskolornas beredskap att hantera olyckor och andra akuta händelser innan professionell sjukvård kan ta över. Kostnaderna för utbildning måste självklart beaktas, men de bör vägas mot värdet av ökad trygghet och bättre förutsättningar att rädda liv. När det gäller barns säkerhet måste samhället vara berett att prioritera förebyggande insatser och säkerställa att en grundläggande säkerhetsnivå upprätthålls i hela landet. Regeringen bör därför ta initiativ till att införa ett nationellt krav på att all förskolepersonal minst en gång per år ska genomgå utbildning i första hjälpen, barn-HLR, olycksfallshantering och hantering av luftvägsstopp. Kravet bör utformas så att det omfattar all personal som arbetar i