Musselodlare krävs på 14 miljoner – undervattensfilmer avslöjade omfattande brister

Tvisten har pågått i flera år och omfattar fyra stödprojekt i Bohuslän. Företaget hade fått pengar inom det EU-finansierade Havs- och fiskeriprogrammet för att utveckla och effektivisera odlingen av blåmusslor.

Men Jordbruksverket ansåg att projekten inte hade genomförts enligt villkoren och beslutade att kräva tillbaka pengarna. Bohus Havsbruk motsatte sig kraven och hävdade bland annat att odlingarna hade drabbats av problem som företaget inte kunnat förutse eller förhindra.

En annan bild under vattenytan

En stor del av rättegången kom att handla om hur musselodlingarna faktiskt såg ut.

Vid kontroller hade dykare dokumenterat anläggningarna med undervattensfilmer och fotografier. Materialet visade sjunkna nät, odlingsrör som lossnat från sina förankringar och utrustning som inte längre fyllde sin funktion.

Särskilt uppmärksammade blev förhållandena vid Geteryggen. Från vattenytan kunde anläggningen ge intryck av att vara i bättre skick än den faktiskt var. Under ytan framträdde en annan bild.

Enligt tingsrätten gav filmerna och dykarnas berättelser ett tydligt stöd för Jordbruksverkets uppgifter om bristerna.

Problemen var inte heller begränsade till en enskild anläggning. Även vid odlingarna i Koljöfjorden och Norra Björnholmen hade myndigheten dokumenterat omfattande brister.

Utrustning hade dessutom slitit sig och spridits i vattenområdena. Under rättegången framkom att myndigheter och kommuner vid upprepade tillfällen behövt hantera problem kopplade till odlingarna.

Skyllde problemen på fåglar och parasiter

Bohus Havsbruk invände att flera av problemen hade naturliga förklaringar. Musslorna hade bland annat angripits av kalkborstmask, samtidigt som ejdrar orsakat skador genom att äta musslor.

Bolaget menade att dessa omständigheter hade påverkat möjligheterna att genomföra projekten som planerat.

Tingsrätten godtog inte förklaringarna som grund för att företaget skulle slippa återbetalning.

Riskerna med både kalkborstmask och ejdrar är kända inom musselodling. Domstolen ansåg därför inte att företaget hade visat att problemen berodde på sådana oförutsebara och oundvikliga omständigheter som kunde motivera avvikelser från stödvillkoren.

Företaget hade också riktat kritik mot Jordbruksverkets kontroller och gjort gällande att det förekommit en hetsjakt mot verksamheten. Inte heller dessa invändningar fick gehör.

Innovationsprojekt underkändes

Det största enskilda återkravet gäller ett innovationsprojekt för så kallad omsådd av musslor. Projektet skulle bidra till teknisk utveckling och effektivare metoder inom vattenbruket.

För detta projekt krävs bolaget på närmare 6,7 miljoner kronor.

Tingsrätten ansåg att projektets syfte inte hade uppnåtts och att verksamheten inte hade genomförts enligt villkoren. Domstolen pekade bland annat på brister i odlingarnas funktion och att bolaget under en period saknat nödvändigt odlingstillstånd.

Även i den delen fick undervattensfilmerna betydelse för bedömningen.

Bolaget hade dessutom krävt att Jordbruksverket skulle betala ut ytterligare stöd för skyddsnät mot ejdrar. Det kravet avslogs.

Ska betala närmare 17 miljoner kronor

Göteborgs tingsrätt ger Jordbruksverket rätt att kräva tillbaka sammanlagt 14 309 991 kronor från Bohus Havsbruk.

Återkraven gäller fyra projekt, där det största avser innovationsprojektet Omsådd mussla. För odlingarna i Koljöfjorden ska bolaget återbetala drygt 3,7 miljoner kronor, medan kraven för Norra Björnholmen och Geteryggen uppgår till omkring två miljoner kronor vardera.

Företaget ska dessutom ersätta Jordbruksverkets rättegångskostnader med drygt 2,57 miljoner kronor.

Den sammanlagda betalningsskyldigheten uppgår därmed till närmare 16,9 miljoner kronor, innan ränta räknats in.

Tingsrätten ansåg att bristerna i projekten var så omfattande att det var motiverat att kräva tillbaka hela stödbeloppen.

Domen meddelades den 19 maj 2025 av Göteborgs tingsrätt och omfattar fem tvistemål.