Polisen riktar arbetet mot brottsvinsterna

Enligt Polisen drivs den organiserade brottsligheten främst av pengar. Kriminell ekonomi omfattar hur brottsvinster skapas, döljs eller tvättas och sedan återinvesteras i ny brottslighet. Anders Rissel, problemområdesansvarig för arbetet mot kriminell ekonomi i region Stockholm, beskriver våldet som ett verktyg för att skydda eller ta kontroll över inkomster.

Brottsvinsterna kommer bland annat från svartarbete, skattebrott, bidragsbrott, bedrägerier, narkotikaförsäljning och miljöbrott. Polisen uppger att skatte- och bokföringsbrott är de två vanligaste ekobrotten och att bidragsbrott utgör den största delen av den kriminella ekonomin efter den svarta ekonomin.

För att dölja kopplingen till brott tvättas pengarna exempelvis genom företag, bankkonton, kryptovalutor eller internationella överföringar. Polisen hänvisar till en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, som uppskattar omsättningen till 352 miljarder kronor per år. Enligt myndighetens översikt återtas mindre än två procent av brottsvinsterna.

Polisens arbete omfattar att spåra, säkra och ta brottsvinster samt rikta insatser mot tillgångar, bolag och aktörer som möjliggör den kriminella affärsverksamheten. Myndigheten uppger att arbetet allt mer är förebyggande, med fokus på att minska de kriminella aktörernas ekonomiska förmåga.

Arbetet sker tillsammans med andra myndigheter på lokal, regional och nationell nivå. Målet är enligt Polisen att förhindra att brottsvinster uppstår, stoppa penningtvätt och återinvesteringar samt minska den ekonomiska kapacitet som möjliggör fortsatt brottslighet.