Polisen vill skärpa reglerna för utstationerad arbetskraft

Utstationeringsreglerna gör det möjligt för utländska företag att skicka personal till Sverige från andra EES-länder. Enligt Polisen saknar utstationeringsregistret uppgifter om medborgarskap. Myndigheten uppger också att det finns ett stort mörkertal av utstationerade arbetstagare som aldrig anmäls till registret.

Helena Lans, samordnare mot arbetslivskriminalitet inom Polismyndigheten, framhåller att myndigheterna inte kan kontrollera vilka som rör sig vid samhällsviktiga verksamheter utan en fysisk inspektion på plats. Hon varnar för risken att individer genom utstationering oupptäckt ägnar sig åt informationsinhämtning, kartläggning, påverkan och stöld av teknik och kunskap.

Förra året genomfördes flera myndighetsgemensamma insatser mot arbetslivskriminalitet kopplad till utstationerade arbetstagare, bland annat på skyddsobjekt i Göteborgs Hamn och på Preem i Lysekil. Där påträffades utstationerade personer, varav ett stort antal var personer från tredjeland som bedömdes arbeta illegalt i Sverige, enligt Polisen.

Polismyndigheten vill att nationalitet och id-uppgifter ska bli obligatoriska i utstationeringsregistret. Myndigheten föreslår också ett anmälningssystem liknande Belgiens, där alla arbetstagare anmäls innan de kommer till Sverige och får ett individuellt id-nummer.

Bland förslagen finns även krav på fast driftställe för utländska företag och ansökan om uppehållstillstånd från dag 1 för utstationerade tredjelandsmedborgare. Polisen vill dessutom utreda om Skatteverket skulle kunna utfärda en administrativ sanktionsavgift till arbetsgivare som använder illegal arbetskraft.