Nyhetsbyrån Vivalto
Logga in

Riksdagen

V vill avslå proposition 2025/26:287 om ny filmpolitik

Publicerad 13 oktober 2026 kl. 12:00 · Artikel

Motion till riksdagen 2026/27:25 av Sandra Sönnergren m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:287 Ny politisk inriktning för ett starkare filmland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:287. Inledning Svensk film har en viktig roll i att forma bilden av Sverige och har gjo

med anledning av prop. 2025/26:287 Ny politisk inriktning för ett starkare filmland Motion 2026/27:25 av Sandra Sönnergren m.fl. (V) Motionen är inlämnad Motionsgrund Proposition 2025/26:287 Motionskategori Följdmotion Tilldelat Kulturutskottet Inlämnad : 2026-10-13 Bordlagd : 2026-10-14 Granskad : 2026-10-14 Hänvisad : 2026-10-15 Motioner Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen. PDF med anledning av prop. 2025/26:287 Ny politisk inriktning för ett starkare filmland PDF ( 104 KB ) med anledning av prop. 2025/26:287 Ny politisk inriktning för ett starkare filmland ( pdf , 104 KB ) DOCX med anledning av prop. 2025/26:287 Ny politisk inriktning för ett starkare filmland DOCX ( 70 KB ) med anledning av prop. 2025/26:287 Ny politisk inriktning för ett starkare filmland ( docx , 70 KB ) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:287. Inledning Svensk film har en viktig roll i att forma bilden av Sverige och har gjort det under decennier. Det är genom att spegla vårt samhälle från olika håll som vi skapar en förståelse för det och en gemensam referensram. När nu propositionen ligger på bordet innehåller den få nya förslag, ett antal frågor som man menar behöver utredas igen och ingen idé om hur en ny finansieringsmodell skulle kunna se ut. Det tycker Vänsterpartiet är mycket olyckligt och det är något som branschen har varit starkt kritisk mot. Nedan redogör vi för delar av propositionen och vår kritik mot denna. Vår utgångspunkt är att denna proposition borde avslås och att en ny regering borde lägga fram ett nytt förslag om filmpolitik. Historik Under 1963–2016 fanns ett samarbetsavtal mellan staten och film- och tv-branschen. Syftet med filmavtalet var att via avgifter från branscherna stödja produktion, distribution, marknadsföring och export av svensk film samt att finansiera Svenska Filminstitutets verksamhet. Från och med den 1 januari 2017 lades filmpolitiken om så att staten tog ett nationellt helhetsansvar. Sedan 2017 har mediekonsumtionen förändrats en hel del. Det handlar främst om en uppgång i strömmade tv-serier och kortare inslag på videodelningsplattformar som Youtube, medan filmtittandet ligger kvar på en stabil nivå totalt. Svensk film har nått stora framgångar de senaste åren med internationella utmärkelser. Samtidigt är det ett tydligt mönster att biopubliken minskat markant och att besökarna i lägre utsträckning ser svensk film. Lönsamheten är låg i de flesta led. Under coronapandemin var många biosalonger stängda eller halvtomma och det har varit svårt att locka tillbaka publiken. Bedömare menar dock att det framför allt är de förändrade och förbättrade möjligheterna att se film på annat sätt som spelar in i minskningen. Redan mellan 2018 och 2019 minskade antalet biobesök med närmare en miljon. Filmutredningen och regeringens förslag Under januari 2024 tillsattes en utredning för att se över svensk filmpolitik för att vända dessa trender. Utredningen lämnade sitt slutbetänkande i mars 2025. Förhoppningen var att denna proposition skulle lyfta alltifrån nya finansieringsmodeller till hur grunden för svensk film skulle se ut, i likhet med de förslag som Filmutredningen lagt. Tidöregeringen har i stället valt att föreslå att tillsätta nya utredningar eller att inte genomföra förslag från sagda utredning alls. Några av Filmutredningens förslag läggs fram på bordet men det är inte de stora förslagen som faktiskt svarar på frågan om hur vi vill att utvecklingen för svensk film ska se ut. Det anser Vänsterpartiet är olyckligt. Filmpolitiska mål I samband med att staten skulle lämna filmavtalsmodellen och ta ett helhetsansvar för filmpolitiken ville regeringen förtydliga filmpolitikens inriktning. Därför föreslogs bl.a. nationella mål för filmpolitiken: Utveckling och produktion av värdefull svensk film sker kontinuerligt och i olika delar av landet. Allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika visningsformer i hela landet. Filmarvet bevaras, används och utvecklas. Svensk film sprids alltmer utomlands och kvalificerat internationellt utbyte och samverkan sker på filmområdet. Barn och unga har goda kunskaper om film och rörlig bild och ges möjligheter till eget skapande. Jämställdhet och mångfald präglar filmområdet. Filmen bidrar till att stärka yttrandefriheten och det offentliga samtalet. Regeringen föreslår nu nya filmpolitiska mål som ska se ut som följer: Ett brett filmutbud av hög kvalitet skapas och visas i hela landet. Svensk film lockar en stor publik nationellt och internationellt. Filmarvet bevaras och används. Vänsterpartiet menar att det är bra att se över målen men riskerna med regeringens förslag, som är ännu mer avskalade än utredningens förslag, är att de är mindre heltäckande. Vi ser en fördel med tydliga mål från riksdagen, men de inte ska styra innehållet i filmerna. Det är också viktigt med mål som kan vara vägledande för filmverksamheten hos andra aktörer än SFI. Vi avstyrker därför regeringens förslag och nya må