Mikael Oscarsson (KD) vill ha nationellt mål: minst halvera vildsvinsstammen inom fem år

Krafttag mot vildsvinen – halvera stammen och ta vara på köttet Motion 2026/27:210 av Mikael Oscarsson (KD) Yrkandena i denna motion kan komma att ändras efter den konstitutionella och språkliga granskningen. Motionskategori Fristående motion Inlämnad : 2026-11-02 Motioner Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen. PDF Krafttag mot vildsvinen – halvera stammen och ta vara på köttet PDF ( 100 KB ) Krafttag mot vildsvinen – halvera stammen och ta vara på köttet ( pdf , 100 KB ) DOCX Krafttag mot vildsvinen – halvera stammen och ta vara på köttet DOCX ( 67 KB ) Krafttag mot vildsvinen – halvera stammen och ta vara på köttet ( docx , 67 KB ) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa ett nationellt mål om att minst halvera vildsvinsstammen inom fem år och som följs upp med Naturvårdsverkets nya metod för att beräkna stammens storlek och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda en statlig ersättning till jägare för varje fällt vildsvin som tas till vara med Motalamodellen som förebild och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur avsättningen av vildsvinskött kan öka, bland annat genom fler vilthanteringsanläggningar och genom att fler kommuner, efter förebild från Motala, tar in vildsvinskött i skolor och äldreboenden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket för jakt på vildsvin bör förenklas, bland annat genom att skyddsjakt ska kunna bedrivas på hela den drabbade fastigheten, att fällor ska kunna användas för vuxna vildsvin och att drönare ska kunna användas för att lokalisera vildsvin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utfodring av vildsvin med stora mängder foder bör regleras tydligare, särskilt under växtsäsongen, samtidigt som åtel för jakt fortsatt ska vara tillåten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett särskilt stöd för att stärka den lokala samverkan mellan markägare, jägare, kommuner och länsstyrelser, i linje med Naturvårdsverkets åtgärdsplan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vildsvinen tar över. Varje dygn krockar nästan 30 bilar med vildsvin på svenska vägar. Varje natt bökas åkermark och vallar sönder. Varje år förlorar lantbruket omkring en miljard kronor. De äter upp skördar och förstör trädgårdar, kyrkogårdar och idrottsplatser. Det som för några decennier sedan var ett ovanligt inslag i den svenska faunan har blivit en plåga för lantbrukare, bilister och villaägare. Regeringen och landsbygdsminister Peter Kullgren har tagit viktiga steg. Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag tagit fram en åtgärdsplan för en effektiv vildsvinsförvaltning. Ersättningen för analyser av vildsvinskött har förlängts och förstärkts fram till 2030, så att det blir lättare för jägare att leverera kött till marknaden. Det är bra och rätt prioriterat. Men stammen fortsätter att växa. Det räcker inte att förvalta problemet. Vi måste kraftigt minska det. Målet bör vara att minst halvera vildsvinsstammen inom fem år. Med Naturvårdsverkets nya metod för att beräkna stammens storlek kan målet följas upp år för år. En stam som växer snabbt I augusti 2026 presenterade Naturvårdsverket en ny metod för att beräkna vildsvinsstammens storlek. Enligt beräkningen fanns det under jaktåret 2024/25 omkring 570 000 vildsvin i Sverige innan jakt och annan dödlighet. Efter jakt, trafikolyckor och annan dödlighet återstod omkring 318 000. Naturvårdsverket konstaterar att en mer omfattande jakt tillfälligt bromsade stammens tillväxt kring 2019–2020. Sedan dess har jakten minskat, och stammen har fortsatt att växa. Slutsatsen är tydlig: när jakttrycket minskar växer stammen. En vildsvinssugga kan få en kull på fem till sex kultingar varje år, och stammen kan därför växa mycket snabbt om avskjutningen inte hänger med. Regeringen har själv konstaterat att trafikolyckor, avskjutning och antalet trikinprover tyder på att stammen åter är i en snabb tillväxtfas. Stora skador för lantbruket Enligt Sveriges lantbruksuniversitet uppgår vildsvinens skador på jordbruket till omkring en miljard kronor per år. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund förstör vildsvinen över 85 000 ton spannmål varje år, dubbelt så mycket som för tio år sedan. Till det kommer skadad vall och betesmark, förstörda potatis- och majsodlingar och skador på maskiner när stenar och jord har vänts upp. För många lantbrukare är det inte bara en ekonomisk förlust. Det är frustrerande att se ett års arbete förstöras på en natt. Allt fler trafikolyckor Antalet trafikolyckor med vildsvin har ökat från 6 611 år 2022 till 10 474 år 2025, en ökning med nästan 60 procent. Problemet märks i hela landet. I Uppsala län, som jag företräder,