Riksdagen sa ja till grundlagsändringar för stärkt beredskap i krig och kriser

Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.) Betänkande 2026/27:KU6 Var är betänkandet nu? 1, Förslag 1 av 4, Förslag, genomförd 2, Beredning 2 av 4, Beredning, genomförd 3, Debatt 3 av 4, Debatt, genomförd 4, Beslut 4 av 4, Beslut, genomförd Betänkandet är färdigbehandlat Bordläggning 2026-11-10 Debatt 2026-11-11 Beslut 2026-11-11 Hela betänkandet PDF Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.) PDF ( 1 MB ) Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.) ( pdf , 1 MB ) Webbsida Betänkande 2026/27:KU6 Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.) Visa hela dokumentet Visa hela dokumentet för Beslut i korthet Beslut i korthet Stärkt konstitutionell beredskap vid krig och svåra kriser (KU6) Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i regeringsformen och ändringar i riksdagsordningen. Ändringarna handlar bland annat om att riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna innebär bland annat följande: Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen. Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen. Riksdagen antar också förslag till vissa lagtekniska och redaktionella ändringar i riksdagsordningen, samt en redaktionell ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. En ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen börjar gälla den 2 januari 2027. Eftersom beslutet gäller regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser i det vilande förslaget. Det första beslutet om förslaget togs den 3 december 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Utskottets förslag till beslut Antar slutligt det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelser och rubriker före huvudbestämmelser. Bifall till propositionen punkt 2.2. Bifall till utskottets lagförslag. Riksdagens beslut Kammaren biföll utskottets förslag. Visa hela betänkandet Det här är ett utskottsbetänkande Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut. Ärendets gång Förslag , Genomförd Förslaget avser 1 proposition. Förslag Från regeringen Proposition 2024/25:155 Stärkt konstitutionell beredskap Beredning , Genomförd Betänkandet bereddes senast i utskott 3 november 2026, justerades 5 november 2026 och fick trycklov 5 november 2026. Reservationer: 1 Beredning Alla beredningar i utskottet 2026-10-08, 2026-10-22, 2026-11-03 Stärkt konstitutionell beredskap vid krig och svåra kriser (KU6) Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till grundlagsändringar i regeringsformen och ändringar i riksdagsordningen. Förslaget handlar bland annat om att riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Förslaget innebär bland annat följande: Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen. Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen. Utskottet föreslår också att riksdagen